fredag 5 januari 2018

Tropiska bröst och en kravfylld resa


I morgon sker det. Julgranen kastas ut. Eller inte kastas, den klipps helt enkelt ner och grenarna läggs i en sopsäck. Praktiskt och mycket smart för den som vill slippa jaga granbarr en bit in i juli.
Äntligen är det dags att hänga upp vårgardiner. Släppa in det lilla av ljuset som erbjuds. Jag kanske inbillar mig, men jag tyckte mig höra fåglar som kvittrade. Trots meteorologernas påbud att vintern snart är här. Vilket tydligen än så länge inte omfattar ostkusten.

Jag har träffat en kvinna vars affärsrörelse handlar om resor. Det känns lockande att boka biljett och fara iväg till varma länder i väntan på den vårliga fågelsången.
Tyvärr kan vi  utefter rådande omständigheter ej åka till platser som kräver en snabb förflyttning hemåt. Vilket inte hindrar vår dotter och mig att smida planer. Maken är den som får stanna hemma och hålla i de nödvändiga trådarna.
Dottern har hakat på de trender gällande resor jag gjort under några års tid. Den första är tidningen VI:s litterära båtresa. För andra året i rad kastar vi två loss och får frottera oss bland författare och böcker. Två fullspäckade dagar vilka vi med stor förväntan ser fram emot.
Den andra resan är vår årliga Londontripp. Något maken ställer sig oförstående till. En gång London och aldrig mer. Beror antagligen på att vi omsveptes av dimma, regn och blåst då vi var där tillsammans med vår son, yngsta dotter och hennes man.

Denna gång ska vi bege oss ut på den engelska landsbygden. Bo på B&B, dricka öl på landsortspub och lösa mysterier. I andan av Morden i Midsomer innan vi drar tillbaka in till storstadens puls.
Jag har googlat lite på lämpliga engelska byar och vilka kollektiva fortskaffningsmedel vi ska nyttja.
Medan jag skrollade i flödet dök det upp olika förhållningsregler som är lagstadgade i Storbritannien.
Vetgirigheten tog överhand, dessutom kan det vara bra att ta reda på vad som gäller och vad vi har att rätta oss efter.

Att besöka parlamentsbyggnaderna är inte tillrådligt i den händelse någon av oss dör. Det är nämligen förbjudet att dö innanför parlamentets vägar. Däremot går det bra som kvinna att kissa lite var stans, även i en polismans hjälm. Det ställs enkom ett krav, att den som vill lätta på blåsan är gravid. Den paragrafen kan vi låta vara ty ingen av oss är av naturliga förklaringar i havandeskap. Inte heller får vi vara barbröstade, så till vida vi inte tar anställning i en affär som säljer tropiska fiskar. Endast då får vi slänga med våra bara bröst. Vidare har vi på laglig väg rätt att slå ihjäl en skotte förutsatt att denne är beväpnad med båge och pil.
På våra resor brukar vi utlysa en tävling i sociala medier som går ut på att gissa vart vi är på väg.  Den som först gissar rätt föräras ett handskrivet vykort. Det gäller att vi klistrar frimärket på korrekt sätt. Hamnar monarkens huvud upp och ner är vi illa ute.

Det är mycket en turist bör hålla ordning på om vi vill undslippa dagsböter eller bli slagna i bojor. Bäst att notera regelverket och lägga lappen tillsammans med våra giltiga identitetshandlingar.