Summa sidvisningar

fredag 11 augusti 2017

Åtta ungar och en dräng

                  


                     
Det är dags för den årliga festen. Av den anledningen har jag tagit ett fotbad för jag ämnar inte att gå på fest med fnasiga hälar. Sitta i finklänning och med en lätt doft av parfym dra fötterna över rumsmattan och generas över ett frasande ljud så som oslipade hälar kan framkalla.

Fotbadet var välgörande. Inte enbart för fräschörens skull utan även för den mentala hälsan. Efter en vecka som dagbarnvårdare för stortvillingarnas räkning känner jag mig lätt matt och svag. 
Men samtidigt vemodig. Hela dagen har det känts som om något fattats mig. Ingen som pockar på uppmärksamhet, inget litet barn som krupit upp i mitt knä för en stunds kramande. Ingen glass, fruktstund och lunch på bestämt tidpunkt.

Under gårdagen tog vi med oss barnen till ett lantbruksmuseum. Vi beskådade mjölkmaskiner, gamla traktorer, vagnar med och utan medar samt en ståtlig likvagn och en kärra för transport av grisar. Dessutom fick barnen lära sig att en lantbrukarfamilj kunde ha upp till åtta ungar, en dräng, en piga och två smådrängar. 
Vandringen till museet var lång. Men även den lärorik ty vi fick bekanta oss med löv- och barrträds beskaffenhet i färg och form.

Både maken och jag har fått med väl beröm godkänt för våra insatser och med det känner vi oss nöjda. Om än utpumpade.

Mat, likaså fruktförrådet tarvades en påfyllning efter denna vecka. Barn äter förfärande mycket. Således blev jag under dagen nödd och tvungen att bege mig till vår lokala matvaruaffär för diverse inköp. Passade då på att ta med mig mitt utbetalningskort för milersättning jag fått för ett uppdrag jag gjort åt Svenska kyrkan. 
"Tyvärr", sa mannen i Spel- och Post. Tittade beklagande på mig och anmodade mig att åka in till Norrköping och besöka Nordea. 
Nu för tiden är banker kontantlösa om jag är rätt informerad. Det grämer mig storligen att jag måste köra in till staden för att få mina pengar. Säkerligen kommer jag att ställa mig osams med bankkamreren för jag har inga större förhoppningar om att uppnå en utbetalning. 

Ett bekymmer jag överför till nästa vecka. Ikväll är det kalas som gäller. Kräftor och mjuka hälar. Samt en tårta av maräng. Sämre kan man ha det, som vi brukar säga på sociala medier.