När vi bor som vi gör, ute på landsbygden är bilen ett måste. Vad det är för modell är för min del inget viktigt. Bara det rullar på dit jag ska och hem igen är jag nöjd. Helst klimatsmart som typ en elbil vore det ultimata men nu kör vi på diesel och jag inbillar mig att det fungerar skapligt för miljön. Låg koldioxidutsläpp men hög kvävedioxidutsläpp så helt bra miljömässigt är det dock inte.
Gasbil är ett alternativ men där finns risk att hela karetan flyger i luften om oturen är framme vid tankning. Det har faktiskt hänt. I Linköping. Med en taxibil av den modell vår son körde när han var taxichaufför. Ryser när jag tänker på det.
Vi som klarat av det där med barnafödandet borde ha en bil som är invändigt ren och snygg. Små virkade plädar och korsstygnsbroderade kuddar i baksätet som vi kan nyttja då vi är ute och söndagsåker med kaffekorg och bullar. Så är nu inte fallet. Vår bil är fylld av bilbarnstolar, extra små gummistövlar, vantar, sockor, blöjor, nappar, små paket med russin, spypåsar och hundbajspåsar. Samt våtservetter och solskydd med Nalle Puh.
Alla och en var med inblick och erfarenhet vet hur det ser ut när det körs barn och hundar i bilen.
Vi har börjat på ny kula som barn -och hundtransportörer och vår bil är ett enda stort kaos. Lera, sand och hundhår. Rester av russin som klibbat fast på baksätet. Teckningar och pärlplattor. Torkade blommor, pinnar och småstenar.
Idag känner jag mig nöjd. Min onda hals har blivit helt normal och jag har tillsammans med ledarhunden storstädat bilen. Det känns mycket bra för nu kan jag erbjuda stortvillingarna skjuts hem från dagis i en ren och snygg bil. Hoppas de ser och uppskattar min möda.
På fredag ska jag till Vadstena med en småtvillingflicka. Vi tänker bege oss på äventyr samt hämta hem mamman som är på en kyrklig prästkurs i den trivsamma lilla småstaden där nunnorna bor.
I kväll ska maken köra småtvillingarnas storasyster till ridlektionen. Då kommer det att lukta häst i den nystädade bilen. Kanske hamnar det lite hästbajs på de nytvättade gummimattorna.
Det är tur att vi är bilburna. Annars vore livet ganska så komplicerat med så många barnbarn att förflytta både hit och dit. Jag funderar på att köpa en buss. Busskort finnes redan så det behöver jag inte fundera något närmare över. Giltigt förarkort också för den delen.
Våra dagar är inga långsamma dagar. Konstaterade vi när vi klev upp ur sängen i morse. Vi konstaterade även att vi är ganska så nöjda med att känna oss behövda. Av både barn, barnbarn och hundar.
