Summa sidvisningar

måndag 5 oktober 2015

Botniabanan och torkad ljung


Sommarblommorna ligger i komposthögen. Utbytta mot ljung som inhandlats på Ica. Ljung i krukor är ett hösttecken så säkert som något.
Min hals fortsätter att skrapa och göra ont. Det finns ingen ände på klagolåten. Jag äter knäckebröd med stark ost, det river och svider men på ett ganska behagligt sätt. Precis när jag sväljer. Sedan river och svider det på ett ganska obehagligt sätt. Finns liksom inget mellanläge.

I kväll ska vi på kalas, sjukdom och elände till trots. Småtvillingarnas storasyster fyller fem år just denna dag och jag har precis slagit in paketen. Att mormor har ont i halsen förfärar ingen så inbjudan om kvällsmat kvarstår. Känner jag mig tacksam för ty då slipper vi undan med både matlagning och efterföljande disk.

Vårt barnbarn är lika gammal som Botniabanan. När den invigdes i augusti 2010 fanns vår konung på plats för att smälla ihop två bitar räls. Sedan dess har 1,3 miljoner resenärer färdats längst rälsen.
Jag har sett arbetet med banan med egna ögon när jag för många år sedan körde upp till Umeå. En imponerande syn.
En del strul har det dock varit med Botniabanans väl och ve men det är inget som bekymrar mig nämnvärt. Det är inte ofta, eller närmare bestämt aldrig, som jag löser biljett i de trakterna.

För att visa tacksamhet att resenärerna ändå valt att åka med tåget fick samtliga var sin banan och ett vykort vis stationerna Umeå, Hörnefors och Nordmaling när det var födelsedagskalas i slutet på augusti i år. Ett trevligt initiativ. Hoppas bananerna var ekologiska.

Den 5 oktober 2010 höll Eva Brunne predikan vid Riksmötets öppnande. Texter som förmedlade alla människors lika värde. Oavsett sexuell läggning, vilket land vi är födda i, ålder, kön, trossamfund.
Vi har mycket att göra. List, mod värme krävs, sa Eva Brunne då och de orden ekar fortfarande högaktuellt.

Aj, vad det svider i halsen.

Ute i krukorna blommar ljungen så fint. Tänker inte ta in några av de vackra plantorna och ställa på köksbordet ty det betyder död och olycka att ta in ljung i huset. Gammalt skrock, jag tänker mest att det är onödigt för de torkar så snabbt och skräpar ner.

I den gamla delen av Skärblacka väntar en femårig flicka på mormor och morfar. Jag undrar lite hur det ser ut omkring henne när hon fyller tio år. Det finns så mycket att göra. Både på nära håll och ute i vida världen. Hinns det med på fem år? Knappast troligt men det går i alla fall att göra ett försök.

När flickan fyller tio år har jag blivit sextiofem. Då är jag en folkpensionär. Undrar hur det känns...