Summa sidvisningar

tisdag 25 augusti 2015

Höstskörd och korv med bröd utan korv


Tröskorna tuggar på gärdena runt omkring. Bönderna ger sitt bidrag och ser till att vi kan äta havregrynsgröt och baka vårt bröd. Det är politik i det som skördas. Maken säger att han är glad att han inte längre är bonde med alla bekymmer som det innebär. Nu för tiden har bonden inte enkom väderleken att oroa sig för.
Men plöja skulle han bra gärna vilja göra. Vända åkers jord till vinterförvaring.

Jag blir dock nostalgisk när jag ser tröskorna. Hur haspeln drar in sädesstrån över skärbordet och bakvägen släpper ut den gula halmen.  Otaliga är de timmar som vi tillsammans tröskade vete, havre, råg, korn och oljeväxter. Byttes av mellan tröska och traktor. Gick upp mitt i natten för att köra runt torken, drack varm choklad och åt bullar innan vi kröp tillbaka ner i sängen.
Det händer att jag saknar den tiden, när vi var bönder. Nu har vi endast ett grönsaksland med morötter, potatis, rödbetor, sallad och västeråsgurkor. Vitlöken glömde jag. Verkar ha tur med den i år.

För att spä på nostalgin har vi beslutat oss för att göra en nostalgitripp till våra gamla hembygder i Värmland. Vi åker först till Skattkärr. Där maken vuxit upp på den gård hans mor och far brukade. Båda hans föräldrar är borta men gården finns kvar. I en annans ägor. Vems vet vi inget om men ämnar ta reda på den saken. Det borde ha varit generationssikten där för länge sedan.

Enligt makens utsago var sjön Knappen så stor som en insjö bör vara. Kanske ändrar han storleksuppfattning när vi kommer dit. Mycket har med stor säkerhet förändrats. Följt med tidens gång. På både gott och ont.

Lanthandeln, hur många lanthandlare finns det nu för tiden? När vi var i Norrland för några år sedan stötte vi på en och annan som tappert stretade sig fram i kampen mot supermarket i tätbebyggda områden. Lanthandlare är som bönder, ett sakta sinande släkte. Fast för lanthandlarna har nedrustningen gått fortare än för bönderna. När våra barnbarns barn är vuxna och bildar familjer finns den kanske endast kvar bönder på bild i internets uppslagsverk. Importerad mat i affärernas hyllor.
Någon lanthandel finns mig veterligen inte i våra trakter eller runt Östgötaslätten.

Trevlig resa kommer det med stor säkerhet att bli. Hotell i Karlstad, en stad där jag själv gått i skola under några år. Där jag och min kompis Michaela för 25 öre köpte varmkorv med bröd utan korv men med senap hos torgets korvkiosk. Det var vad vår kassa tillät. Varmkorv med bröd utan korv.
När vi kommer till Karlstad ska vi gå ut och äta något riktigt gott. På restaurang. Medan maken berättar för mig om sin uppväxt i Värmländska Kärne. Historier jag hört honom berätta tidigare men aldrig på plats och ställe. Även om vi åkt förbi där en gång tidigare. Men det var så länge sedan att jag inte längre minns.