Ända sedan jag var liten har jag gillat att samla på stenar. Det är en slags passion jag har som hängt med under hela livet. Till vilka platser vi än rest till har min väska fått extra barlast med stenar jag tyckt varit vackra.
Vissa av mitt hopplock har hamnat i fina glasburkar medan andra får pryda sin plats i skålar eller ute i trädgården. Det senare alternativet är en aning vanskligt för där kan stenarna försvinna.
I början av makens och mitt förhållande fann han det en smula märkligt eftersom han aldrig tidigare stött på någon stensamlare, men under åren har han vant sig. Det händer till och med att han är mig behjälplig i mitt sökande. Tror att han tycker det är lite småtrevligt att hitta en naturlig souvenir från fjärran länder eller svenska kommuners marker.
Det går att samla på det mesta för den som är en samlare. Till och med navelludd, hur osannolikt det än låter. En man i Australien har samlat ihop 22,1 gram navelludd sedan år 1984. Ur sin egen navel.
Tristessen på det bibliotek han jobbade som bibliotekarie gav upphov till upptäckten att han liksom alla vi andra mer eller mindre är beskaffade med navelludd. Planlöst pillade han sig i naveln och när han sedan studerade det han gröpt ur började han fundera i termerna hur mycket navelludd en människa kan producera.
Varje dag i över trettio år har han sedan dess enligt ett planlagt schema skördat ludd och stoppat i burkar.
Att jag inte kommit på det tidigare! Det är en mycket spännande vetenskap som lett till att vetenskapsmannen hamnat i Guinness rekordbok. Nu känner jag att det är för sent att slå rekordet 22,1 gram navelludd. Ska jag hålla på i över trettio år med samlandet är jag nittio år innan jag spränger målsnöret. Då är det möjligt att jag inte kan hålla ordning på burkarna och någon nitisk hemvårdare eller äldreboendeskötare kastar bort min samling.
Kanske kan jag fuska och be min familj, släkt och vänner om lite ludd så går det fortare att uppnå resultat.
Nu har jag dock gjort en annan upptäckt, sprungen ur en norsk källa. Den moderna tidens navelludd. Som finns i det där lilla hålet på mobiltelefonen där jag sticker in laddaren. Där finns det gott om ludd. Kan jag blanda upp min förestående samling med.
Navelludd männens privilegium. Så klart. Även om vi lever i ett jämställt samhälle. Svett, svavel, kväve, hudavlagringar, maghår och lite textilier från t-shirten är navelluddets grundämne. Ju mer behåring magen har desto större skörd från naveln. Manligt så det förslår. Tror att vi kvinnor ligger lite i lä om vi kollar in våra magars födelsemärken.
