Summa sidvisningar

torsdag 25 juni 2015

Blodig mjölk och blåbär i fåtöljen



Vi har plötsligt fått en privat väderstation vid vår altan.
Ladusvalorna som för några dagar sedan dök upp har beslutat sig för att stanna vid vårt hus för att själva sätta bo på vardagsrumsfönstrets fönsterbleck.
Nu kan vi titta om de flyger högt eller lågt och på så vis få reda på om det ska bli bra väder eller inte.
De flyger lågt, svalorna. Föga förvånande. Inte förväntar vi oss heller att de ska stiga högt mot skyn, de kommer att flyga lågt den resterande tiden av sommaren. Det är min fasta övertygelse trots att Aftonbladet lovar att värmen är på gång.

Det är med blandade känslor vi följer parets byggnation. Även en undran om det egentligen står helt rätt till smyger sig in. Deras bo borde väl ha varit klart för länge sedan? Äggen lagda och ungarna framkläckta. Något måste ha skett som orsakar bobygge vid den här tidpunkten av sommaren.

Valet av boplats är för oss en aning besvärande. Inser att vi kommer att få altanen och fönsterrutan nerskitade om fåglarna beslutar sig för att stanna efter avslutat arbete.
Det sägs att rivs ett svalbo kommer korna att släppa från sig blodig mjölk och hönsen sluta värpa. Nu har vi varken kor eller höns längre så för den skull har vi inga betänkligheter att lägga deras bo i ruiner.
Vi har dock av moraliska skäl inte hjärta att riva det påbörjade bygget. Svalor är fina och trevliga fåglar och vi känner oss en smula hedrade att de valt att dela boplats med oss.
Ett kort rådslag mellan maken och mig har avslutats och vi klubbade enhälligt beslutet att svalorna får stanna om det behagar dem.
En viss omorganisation måste därmed vidtagas. Som att flytta undan dynlådan som står precis nedanför fönstret. Samt att ha fönstertvättsattiraljerna lättillgängliga.

De retsamma skatorna som härjat bland befolkningen på vår väg har däremot helt spårlöst försvunnit Till glädje för somliga medan andra sörjer dem djupt.
En skata hittade skjuten vid våra postlådor och misstänksamheten började sprida sig i området. Vem av oss var dräparen? I vårt hushåll finns inga skjutvapen av något slag så vi blev omgående frikända.
Maken saknar skatorna. Jag står delvis på motståndarnas sida även om skator är ganska trevliga att beskåda där de hoppar omkring på gräsmattan.
Förra året travade en av de retsamma djuren helt fräckt in i vårt vardagsrum. Åt upp våra salta nötter som stod i en skål på bordet. Plockade sedan ur samtliga värmeljus ur ljuslytorna och avslutade besöket med att släppa från sig blåbär som passerat tarmsystemet. I våra fåtöljer.
Dessutom väcktes vi varje morgon i ottan av deras klampande på taket ovanför vårt sovrum. Skator kan verkligen klampa rejält.

Då håller jag mer på våra nya hyresgäster. De ska känna sig välkomna trots att det medför en hel del merarbete för uthyrarna. Vi håller tummarna för att byggnationen går efter ritningarna, ägg blir lagda och små ladusvalor så småningom kommer att titta fram över boets kant.