Summa sidvisningar

måndag 18 maj 2015

Iskalla vindar och svartmyror


Maken går fortfarande omkring i sin vinterjacka. Jag vägrar hårdnackat med den påföljd att jag huttrar i min jacka som är ämnad för sommarbruk.
Vissa tar ett steg längre. Med blåmelerade knottriga vader och benens kroppsbehåring stående rakt ut strosar de runt i shorts. Låtsas att det är sommar för att det är sommar. Om en mycket kall sådan.

Till och med svartmyrorna har fått nog av kylan och flyttat in i vårt hus. I badrummets duschutrymme har de slagit ner sina bopålar och byggt upp en imponerande stack. Jag har försökt att vara human men i går kväll nådde jag bristningsgränsen. Spolade ner stacken och dess innevånare i golvbrunnen med hjälp av hett vatten från duschmunstycket. De myror som överlevde utrotningen sprang omkring som vettvillingar. Tog sig upp på duschdraperiet, hoppade vidare mot den kakelbeklädda väggen och försökte sedan smita in i badrumsskåpet för att ta skydd. Bryskt och utan betänkligheter krossade jag dem med tumnageln.
I morse när jag gjorde min morgontoalett kröp det på benen. Upp och ner kilade de små svarta kräken och när jag tittade efter har de återupptagit sitt bobyggande där ruinerna av förra bostaden fanns.
Nu har jag tagit till en kraftigare kaliber och utlyst krig mellan mig och myrorna.
Bara inte nu mördarsniglarna får samma lysande idé. Att boa in sig hos oss i väntan på bättre tider. Å andra sidan är detta bra och gynnsamma förhållanden för en mördarsnigel. Våtmark och ingen uttorkande hetta så jag får väl fortsätta med den mekaniska utomhusjakten på dessa inkräktare.

För egen del har jag dystra och kostsamma prognoser att komma med på grund av en avbiten tand. Mitt septembertandläkarbesök är således ett snart förestående besök. Inte nog med att det ska betalas skatt och moms, nu ska här även betalas tandläkarräkningar. Livet är inte alltid rättvist.

Men vad är egentligen rättvist i den värld vi lever i? Att den hungrige inte får mat medan den mätte äter sig ännu ner mättare. Eller att den fattige inga pengar har medan den rike fyller sina konton med mer än det går att göra av med. Att barn som går i skolan kan skolka om det behagar medan andra barn inte ens kan stava till sina namn. Skapare skapar spel där deltagarna dödar varandra och blodet flyter medan verkliga människor flyr för sina liv och dör ändå.

Nu ska jag åka och hämta dotterns ledarhund. Hans ska ha sin hemvist hos oss under veckan medan hans matte reser med sina kollegor till Polen för att se spåren efter den mänskliga förintelsen.
Vi andra stannar hemma och spanar efter solen och längtar efter värmen.

Jag petar med tungan på den avbitna tandens vassa kant. Längtar efter en inbokade dagen då tandläkaren ska täppa till hålet. Faktiskt gör jag det. Eller kanske inte precis längtar, det är en sanning med modifikation. Mer väntar på att det hela ska vara över...