Summa sidvisningar

lördag 25 april 2015

Den blyga hägern och en förlorad kompost



Det bor en häger nere vid sjön. Vi brukar titta på den när vi äter frukost och den glor tillbaka på oss. Ser genom fönsterrutan varje rörelse vi gör. När jag ska hyvla mig en ostskiva sträcker den på halsen, trampar med fötterna och gör sig beredd på flykt. Hägern är oroligt blyg och visar inte minsta tillstymmelse att vilja bli bekant med oss.
Reser jag mig från min plats vecklar den ut vingarna och flaxar över till andra sidan av sjön.
Vet inte vad vi gjort den för ont eller att vi förnärmat den så till den milda grad att den måste fly så fort vi visar oss. Det ligger väl i dess natur att hålla sig borta från människor antar jag och med det får jag vara glad att den ändå vill ha sin boplats helt nära oss.

Det händer mycket nu. Björkarna har med ens fått gröna musöron och syrenernas knoppar är sprängfyllda. Snart blommar den norska brudspirean som tillhör en av mina favoritbuskar. Har dock hört av en trädgårdskunnig att det är en smula töntigt att ha norsk brudspirea i sin trädgård men det struntar jag i. Vi är inte så häftigt lagda så prydnadsbusken passar oss fint.

Grannarna har börjat visa sig ute allt mer. Även de som bor här under sommarhalvåret. När de kommer till sina hus och täppor kan vi vara säkra på att det är vår på riktigt. Sommarstugeägare är det säkra vårtecknet före alla andra vårtecken.
Vi kommer väl överens med våra grannar, både de bofasta och de som tillhör sommaren. Pratar över tomtgränserna och dryftar livet när vi möts borta vid raddan med postlådor. Fikar i varandras trädgårdar när vädret och lusten tillåter.
Förra sommaren ringde min telefon. Då hade en av grannarna tagit med sina egna gäster, en flaska vin med tillhörande glas och slagit sig ner vid vår utemöbel. De slog mig en signal, inviterande maken och mig ut till vår ägandes trädgård för ett glas svalkande bubbel och trevligt samtal. Ett sådant initiativ tyder på mycket god grannsämja.

Men det finns grannar som ser till sin uppgift att bevaka och hålla ordning på de kringboende. Dock icke i vårt område vill jag noga poängtera! Här håller vi både sams och håller ordning på vårt eget förutom när någon reser bort. Då håller vi ordning på det tomma huset så att inget händer som ger obehagliga överraskningar vid hemkomsten.
I Söderköping är det värre läste jag i dagspressen. Där anklagar de varandra för kompoststöld! En man blev utpekad att komposttunnan som stått på hans ägor i femton års tid i själva verket var stulen från en närboende och att stölden skulle ha varit nyligen utförd. Polis tillkallades och komposttunnan blev forslad till polishuset i väntan på utredning. Ska bli intressant att läsa om dramats upplösning.
Men jag är inte speciellt förvånad. Förra sommaren blev min svåger och svägerska utsatta för en komposttjuv när de kom från sitt hemland Frankrike för att njuta av den svenska sommaren vid sitt sommarställe.
För övrig har vi ingen kompost som någon kan stjäla. Vi låter Norrköpings kommun ta hand om vårt matavfall. Både lugnast och bekvämast så. Framför allt bekvämast...