Summa sidvisningar

söndag 11 januari 2015

Söndagsfrossa och en tom låda


Kände av den direkt när jag vaknade i morse.  Söndagsfrossan
Kan ha två betydelser.
Nummer 1. Ägna dagen åt frosseri. Glufsa i sig av allehanda bakverk, maträtter, godis och mera bakverk.
Nummer 2. Kroppslig frossa. Tänker då i första hand på feberfrossa. Nedbäddad under tjocka täcken och ändå frysa så tänderna skallrar i käften.

För min del är det alternativ nummer två som gäller. Vilket har medfört att jag även fått en släng av irritation mitt i allt ihop. Är inte van att vara sjuk. Men nu har vi dragits med det här under en längre tid. I första hand maken, barnbarn, dotter, svärson och sonsambo. De som klarat sig bäst är jag och sonen. Nu är han ensam vinnare. Än så länge vill säga.
Vi klämde ihop oss i min bil i går kväll för att bege oss till de Geer konsert i Norrköping och lyssna och se Peter Carlsson & Blå Grodorna. Sonsambon och jag hostade i kapp.
Maken överlät sin biljett till vår dotter på grund av sin svåra hosta.  Hon lämnade sin make, småtvillingarna och deras storasyster mitt i pizzabaket för att fröjda loss med mamma, bror och svägerska en helt vanlig lördagskväll.
Det kan få följder, även för sonen. Bilkupén är en bra bacilltumlare så vi får spänt avvakta slutresultatet.

I mitt sjuka tillstånd har jag sovit till och från hela dagen. Maken åkte hem till dottern och svärsonen under förmiddagen. Småtvillingarna och deras storsyster välkomnade sin morfar och svärsonen skickade med nybakat bröd och en len och mycket god soppa till sin krassliga svärmor. Men dess för innan bokade han och maken min födelsedagspresent. Som även gynnar resten av vår stora familj. Något roligt ändå mitt i sjukdomens härjningar.

Mellan sovstunderna har jag kollat lite på nätet. Efterföljderna av det tragiska i Paris. Anita Ekbergs död. Skidåkning och ett recept på en festlig kaka på Facebook samt att den svarta lådans pingsignal nu lokaliserats. Ska äntligen anhöriga till de omkomna få reda på vad som hänt det störtade Air Asiaplanet? Så klart att lådan sitter fast under bråten. Inget ska vara enkelt.
Hoppas bara att lådan inte är tom när den blir bärgad.

Jag äger för övrigt en gammal tom låda. En av stortvillingarna ska äntligen glo i den varje gång hon är här. Besvikelsen lyser ur hennes ögon när jag lyfter på locket. Det hjälper inte att jag upplyser henne om att låda är och förblir tom eftersom jag inte vet vad jag ska lägga i den. Tycker bara att den är fin som den är.

Kanske behöver vi en tom låda lite då och då.  Lyfta på locket och ha den som en sorts meditationslåda. Låta osynliga tankar hamna i det tomma utrymmet. Goda tankar men även lite sämre tankar. Såna som vi inte kan uttala högt.

Se där! Nu har jag äntligen kommit på vad jag ska ha lådan till!