Summa sidvisningar

onsdag 17 september 2014

Skrivarstuga, Strindberg och Länstidningen


"Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen."

Inledningen på August Strindbergs bok Hemsöborna. I sin skrivarstuga på Kymendö satt herr Strindberg och lät fantasin flöda. Rödmålad med vita knutar. I alla fall så ser den ut idag, hur den var målad på hans tid har jag ingen aning om.

Förutom att Strindberg har fått sina verk utgivna och jag inte ett enda vilket kan bero på att jag inte skrivit några, så har vi två ändå ett gemensamt. Vi har en skrivarstuga. I alla fall jag eftersom författaren inte längre är i behov av någon.

Det är en dröm jag burit på i många år. Att få sitta i min ensamhet, lägga pannan i djupa veck och låta datorns tangentbordstangenter smattra fram under mina fingrar och se orden bli sammansatt till meningar och långa texter på skärmen framför mig. I en skrivarstuga.

Nåja, det låter självbelåtet för någon som inte är författare. Men ändå.......

Plötsligt en dag blev min dröm verklighet tack vare min förträfflige make. Han ser verkligen sin hustrus behov och har förvandlat vår friggebod till min egen skrivarstuga. Visserligen får jag dela den med honom och han har valt ut sin plats med utsikt över Glan. Men eftersom han trivs bäst ute i friska luften så kan jag boka stugan för ensamma dagar hur ofta jag vill.

Med inköp från IKEA har maken arrangerat den bästa tänkbara skrivplatsen åt mig. Inte en enda gång knorrade han under monteringen av denna förträffliga anläggning.
Idag fick jag ytterligare en överraskning då han kom hem från staden med en mycket fin och praktisk stol. Precis lagom för mig. Den är rent av riktigt lyxig, Det höll även grannen med om som kom in en sväng och provsatt. Vill jag dessutom ta en titt ut genom fönstret för att se om sjön ändrat karaktär är det bara att jag sätter fötterna på fotstödet och snurrar runt.

Två artiklar har jag under dagen fått ihop och skickat till Länstidningens redaktion. Maken har då och då tittat in genom fönstret för att se att jag är nöjd och glad där jag sitter på min nya stol vid min stora fina arbetsplats. Han ser lika glad ut som jag känner mig och vi vinkar och nickar uppmuntrande till varandra. Dessutom har han pyntat under fönstret med nyinköpt ljung.

Än är dagen inte slut. Ett par timmar till kan jag unna mig att sitta i min fina skrivarstuga.