Summa sidvisningar

onsdag 28 maj 2014

Mintkyssar och gröna råttor



Vår dotter och jag gjorde en resa tillsammans och hon hade i sin tur sin lilla flicka med sig. Resans slutmål var Gripsholms slott med en fikapause vid Nyköpingsbro innan färden kunde fortsätta. För att ta sig till ostsmörgåsen och drycken var vi tvungna att passera en avdelning där det såldes godis.

Sjuhundra olika sorter...........

Långa bord som dignade under söta saker sträckte sig så långt det gick att se, utefter väggarna satt väggfasta boxar som var transparenta där röda, gula, gröna karameller lockade och pockade. Väggfasta hyllor med askar, burkar, och små kartonger fyllde  upp varje centimeter och genom detta oöverskådliga skulle vi promenera rakt fram utan att ta av varken till höger eller vänster.

Flickan höll sin mammas hand och jag såg att hon med stora ögon och hopknipna läppar försökte ta in det hon såg. Inte ett ljud, inte en tillstymmelse till antydan att hon nog skulle vilja fylla en påse för att ha med sig som färdkost. Inte ett ord.
Själv skulle jag gärna ha tagit några mintkyssar eller salt lakrits men av solidaritet med mitt barnbarn avstod jag.

Så skulle vi vandra tillbaka samma väg. Mamman och barnet gick målmedvetet mot utgången och den lilla flickan vände inte ens på huvudet utan hoppade med de nyinköpta skorna med jordgubbsmotiv glatt bredvid mammas sida med blicken riktad mot utgången.

Själv stannade jag till för ett ögonblick och fick syn på en enorm grön råtta av gelé. Godisförsäljaren försökte fresta mig, det var nära att han fick mig på kroken. Så med ens klatschade han till med handen på råttans bakdel, log mot mig och jag såg med förfärad blick på råttan. Hur den dallrade där den låg på en plåtbricka, det gick som häftiga vågor från nosen ut till svanstippen och all min längtan efter mintkyssar försvann på ett ögonblick.
En sammansättning av socker, gelatin och färgämne samt med en matchvikt på hela två kilo råtta kan få den mest hängivne godisälskare att längta efter en nyttig fruktsallad.

Idag har minnet av den dallrande råttan bleknat och till min stora glädje hittade jag en chokladkaka med krossande jordnötter i vårt skafferi. Någon i hushållet måste ha missat att den låg där och jag har njutningsfullt låtit bit efter bit smälta på tungan medan mitt sötsug sakta lagt sig till ro.