Summa sidvisningar

lördag 30 november 2013

Skype och telefonoperatören



Efter en lång frukost där jag över det löskokta ägget studerat dagstidningen för att innan jag placerade den i tidningskorgen avhandlat vem som är död eller fortfarande finns kvar i livet, går jag runt i vårt adventspyntande hus och känner efter om den rätta nära-inpå-julstämningen vill infinna sig. Kan konstatera att så är fallet och jag kan känna mig nöjd efter gårdagens pyntande.

Som de moderna människor vi är har vi beslutat att vi ska ha bredbandstelefoni vilket har visat sig inte vara helt så enkelt som vi önskat. En dag har det fungerat tillfredsställande men nu är vår hemtelefon helt ljudlös både för inkommande som utgående samtal. Telefonoperatören tillkallades och försökte sig på att ta sig in i vårt hem mitt under pågående adventsstök. Bryskt stoppade jag honom i ytterdörren och maken upplyste honom lite urskuldande att hans fru var i ett sjövilt tillstånd eftersom det pyntades. Han la en stor hand på makens axel, såg på honom med beklagande min och gav ett förslag om att maken kunde fly fältet genom att åka ner till Skärblacka och ta sig en pilsner tills läget lugnat sig lite.

Jag har tagit ytterligare ett steg i den moderna riktningen och laddat ner appen Skype i min iPad. Ingen installatör behövdes för det ändamålet och  nu kan vi telefonera helt öppet och synligt. Vi har dock inte så många att skypa med men min svåger i Frankrike har under en längre tid tittat på sina medtalare så han fick bli vårt första försök och tätt ihopkurade i vår fåtölj ringde vi upp. Det märktes att svågern och svägerskan hade vanan inne och vi fick ett trevligt samtal medan vi studerade varandras uppsyn.

Går jag tillbaka i tiden var det då en orealistisk tanke att vi genom telefonen kunde se varandra medan samtalet pågick. Jag kommer ihåg att jag som barn i något sammanhang hörde någon prata om "bildtelefon", att vi kanske kunde få det i framtiden, kanske på 2000-talet. Om tekniken gick framåt. Vet inte om någon verkligen trodde på den tankegången, men här står vi nu med våra datorer och plattor tryckta mot våra ansikten medan vi samtalar om vardagens ting.

Jag har nästan handlat klart alla julklappar som förhoppningsvis ska ge  både glädje och nytta. Inte ett enda steg har jag tagit ute i den verkliga köphysterin som råder inför den stundande julklappsutdelningen. Alla inköp har jag gjort sittande i vårt vardagsrum, bekvämt tillbakalutad med min laptop i knät.

Världen finns utanför mitt fönster, jag kan se den på min bildskärm.................